När man blir 15 år blir det deltagande i nya sammanhang, exempelvis Jukola och inte minst konfirmationslägren med alla tillhörande kompisskap samt återträffar. Rikslägret Sommar har blivit den årliga samlingsplatsen för många av våra 13-14-åringar, men det är inte Rikslägret som blir den stora upplevelsen för 15-16-åringarna utan det är den enstaka USM-helgen med USM-Sprint, USM-Lång och Distriktsstafetten.

USM:s värdegrund och syfte står beskrivet under USM-förutsättningarna på SOFT:s hemsida och lyder så här:

● Att kora en svensk mästare i respektive tävlingsklass.

● Att skapa en av årets mest attraktiva helger med tävlingar av hög kvalité som lockar landets alla ungdomar att, oavsett ambitionsnivå, känna sig välkomna.

● Att utformningen på helgen är sådan att ungdomar och ledare ges möjlighet att träffas, umgås och ha roligt.

På och inför USM möts vi av olika nivåer förväntningar från löpare och distriktsledare, som inte alltid är synkroniserade med varandra. Det är inte bra när ungdomarna som umgås med varandra (ibland till och med bor med varandra på orienteringsgymnasiet) och upplever stora skillnader kring synen på USM. Denna tävlingshelg som är en hybrid av mellanting har ett starkt behov av att utvecklas vidare för att passa bättre in i vår nutid. USM som det ser ut i dag tillsammans med distriktsstafetten är den helg på året där alla våra 15- och 16-åringar mäter sina förmågor under tre intensiva dagar. Men, behöver de svenska mästarna för 15- respektive 16-åringarna koras på detta sätt?

Att det är distrikten som är huvudansvariga för helgen och att det skiljer i samsyn om vad tävlingshelgen står för blir också en utmaning för föräldrarna till att hantera när ungdomarna blir medvetna om att det ges helt olika förutsättningar utifrån varifrån man kommer. Till exempel har vi distrikt som satsar mycket resurser på förberedelser och upplägg för löparna som man på olika sätt stöttar på vägen mot höga resultatförväntningar. Samtidigt har vi andra distrikt som uttalat sätter fokus på det sociala samtidigt som man tydliggör att resultat är sekundärt.

Längdskidåkningen har under senaste åren lyckats mycket bra med att fålla in distrikten till att agera och hantera distriktshelgen på samma sätt. Här har vi inom orienteringen en stor utmaning och jag skulle vilja se ett mer sammanhållet uppstyrt tänk.

Tänk vad det vore bra om vi orienterare får en gemensam distriktshelg helt utan mästerskapsfokus för alla utifrån samma förutsättningar, till exempel baserat utifrån ett gemensamt boende i skola och då på ett lekfullt samordnat sätt.

Förändringen behöver inte vara krånglig att införa, utan kan med små medel införas i vårt svenska orienteringsland:

1. Vi tillför 15- och 16-årsklasser vid de SM vi har för juniorer och seniorer. Våra ungdomar får då tävla på samma villkor som i dag, men det blir samtidigt mycket mer nedtonat då uppmärksamheten på tävlingen (speaker, media med mera) blir fokuserat på äldre klasser under mästerskapet. Dessutom blir det inte samma ”katastrof” om man blir sjuk just den där enda helgen på året. Detta koncept är väldigt lyckat i Finland och jag tror det skulle fungera minst lika bra i Sverige.
2. Samtidigt med nedtoningen av USM gör vi om den befintliga tävlingshelgen till en renodlad distriktshelg. En helg där man har olika typer av tävlingar och gemensamma samlingar under helgen. I stället för medaljer är det distrikten som samlar poäng i en mix av individuella tävlingar och lagtävlingar, samt stafetter. Det finns säkerligen många ledare inom orienteringen som direkt förstår kopplingen mellan detta förslag och längdskidåkningens ICA- & Folksamshelger.

Johan Balck, pappa i Täby OK och Angelniemen Ankkuri

.

BILDEN är från ungdoms-SM i Oskarshamn 2019. Foto: Mårten Lång

.

Vill du också debattera i det här eller något annat ämne?

Skicka din text till skogssport@orientering.se